Ingalill berättar:

Ett härligt sätt att sprida durspelsmusiken till ungdomar

Vi var på en liten klubb på Söder i Stockholm, med en scen där man kunde uppträda med två låtar var under kvällen. Att alla fick så få låtar berodde på att det var så många som ville uppträda.

Vi inledde vår kväll med att äta en fantastiskt god måltid samtidigt som vi lyssnade på de som uppträdde. Att vi var väldigt udda insåg vi omedelbart. De övriga ”artisterna” kunde åldersmässigt varit våra barnbarn, mellan 15 och 30 år. Det var mest trubadurer som sjöng och kompade sig själva på gitarr. Några enstaka var i grupper om två och tre. Kvaliteten var väldigt varierande, men i stort sett var det bra kvalitet. Högtalaranläggningen hade många gånger svårt att få fram ljudet på ett bra sätt och det var ju ganska surrigt i lokalen.

Så blev det vår tur. Vi var 9 stycken, 5 med durspel samt gitarr, bas, ukulele och fiol, och fick inte riktigt plats på den lilla scenen. Mickarna slängde vi åt sidan och det var alldeles knäpptyst i lokalen när vi körde igång. Vi började med Reinlender efter Ole Langmoen och fick massor av applåder. När vi sedan spelade och sjöng Johanna blev stämningen väldigt hög och vi gjorde en kupp och tog även Polka från Röros. När vi spelade var det inget surr i lokalen och att vi blev väldigt uppskattade hördes inte bara på ropen och applåderna.
Efter att vi spelat var det flera som kom fram med frågor och kommentarer, som
– vad är det för intstrument?
– man kanske skulle flytta till Värmdö
– vad kostar instrumenten?
– vilken glad musik
– kvällens bästa framträdande
– äntligen riktig musik

Vi fick också en förfrågan om en spelning vid senare tillfälle.

Vi åkte därifrån och kände oss väldigt lyckliga efter en underbar kväll.

Det här var ett härligt sätt att nå ut till ungdomar. Det skulle vara roligt att höra om andra genomfört liknande aktiviteter – Tips om andra aktiviteter önskas.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Ingalill